Tio vilda hästar : en räknesaga

Om boken

Medverkande: Lisen Adbåge (ill.)

Här kommer den fartigaste räknesaga som skrivits, nu i Klumpe Dumpe.

De vilda hästarna försvinner en efter en, tills det bara är en kvar. Den ensamma hästen får tråkigt, rusar tillbaka och nu hämtas häst efter häst, tills alla tio hästarna är samlade igen. Härligt charmiga bilder att bli glad av och roliga rimmade verser.

Hör här bara:
"Tio vilda hästar
satt och hängde i en ek
En blev kvar bland grenarna
när de andra bytte lek"

För varje vers decimeras flocken med en häst tills det bara finns en kvar:

"Den enda vilda hästen
var inte lycklig alls
Som en stor och taggig fotboll
satt gråten i hans hals"

Men sagan är inte slut här - tvärtom, den börjar om på nytt. Det är inte kul att vara ensam. Den ensamma hästen längtar fruktansvärt efter sina vänner. Och i rasande fart rusar den tillbaka samma väg den kommit och den ena vilda hästen efter den andra räddas av de andra, tills de 10 vilda vännerna är samlade igen.

"Nio vilda hästar
gjorde sällskap med sin vän
Det är sånt som kallas kärlek
och varar säkert än"