Dun - dikter utan namn

Om boken

Moder gran moder gran hur känns det nu i dina fötter dina valkiga gula fötter under jorden Snön faller sakta genom barren till den mörka förnan Dina fransiga händer griper luften tyngdlöst som en väv Moder gran moder gran du lyfter dina vintriga kjolar en vilsen sömngångerska allt längre på väg mot söder och de genomlysta bergens ständigt vita tallar Notis: (stormfälld, själavandring)