Livets Labyrint

Om boken

Medverkande: Sven-Alex Trygg

Äventyret fortsätter! Del 2 i bokserien tar vid där del ett slutar.

Ganska uppfriskande och omskakande att få hela sin världsbild förändrad när man vispar pannkakssmet.

Bilder började som vanligt att rinna fram för mitt inre öga. Allt från galaxer och solsystem till tyfoner, vattenvirvlar och svarta hål. Jag fick tydligt förklarat för mig att allt, hela skapelsen, är uppbyggd på samma sätt. Ett center som allt kretsar kring, och ju närmare detta center man kommer desto snabbare går det.
Skrapet när jag bredde smör på en knäckemacka var ett trevligt bakgrundsljud till den pirrande spänning som vibrerade i min kropp. Den speciella upprymdhet som altid kommer när jag känner att jag plötsligt gjort ett genombrott till ett nytt lager av förståelse.
"Livets Labyrint" lyser med tryckbokstäver i mitt inre, och det känns som om jag precis fått en modell över själva livet. Själva livets flöde. Kan det vara så enkelt? Är kartan inte krångligare än så?